Kort Musköhistoria
Namnet Muskö lär enligt språkforskarna betyda ”den mörka ön”. Ön består egentligen av två öar, dels huvudön och dels Sone, som numera kallas Östra Muskö. Ytan är drygt 25 km med starkt kuperad terräng och kustlinjen ytterst flikig. De högsta bergen är mellan 60 och 70 meter. På den inre delen av ön finns två lerslätter där de tidigare Levinska fideikommissgårdarna Ludvigsberg och Arbottna ligger. Berggrunden är i huvudsak gnejs, i mindre utsträckning granit och förekomst av pegmatit.
Vid vår tideräknings början låg havet ca 10 meter högre än nu. Spår av människor finns daterade till järnåldern, dvs runt 700-talet. På 1000-talet anser man att det att det fanns en tämligen riklig bebyggelse på ön. Strandlinjen låg då ca 4 m högre än idag. Av bevarat brev skrivet i Västerås framgår att konung Magnus Ladulås gav Häringe samt en del av Muskö i förläning till biskop Anund i Strängnäs. Ett annat brev från 1309 gavs övriga delar av Muskö till i förläning till biskop Styrbjörn i Strängnäs.
Muskötunneln
Vintern 1959/1960 påbörjades sprängningsarbeten för tunneln. Sk genomslag skedde den 8 februari 1963 och tunneln blev klar i slutet av 1963. I sin djupaste del ligger tunneln 67 m under havsytan och är med sin längd på 3 km ännu Sveriges längsta tunnel ingående i allmän väg. Under åren har flera upprustningar och tätningar skett, bl a omfattande upprustning av ventilationen.
Historik om fastigheten Hyttan 4:1.
Fastigheten Hyttan 4:1 bildades genom avsöndring, fastställd 1925, Hyttan 4:4-4:6 genom avstyckning 1950, 1954 resp 1964. Båtplatsen 1:1 bildades genom avsöndring år 1926. Hela fastigheten har en yta av ca 52 ha varav tomter ca 18 ha, åker/äng ca 8 ha och skog ca 26 ha. Den första bebyggelsen av själva tomtområdet startade runt 1970-1971. En tomtägarförening startades 1971 som sedan 1982 ombildades till en samfällighetsförening.
Diverse intressanta länkar med information om Muskö: